söndag 24 oktober 2010

Underbara söndag

Söndag. Hemmavid. Skönt. Tid att pussa på bästa sonen och bara vara. Under eftermiddagen väntar kalas hos Kärlekens syskonbarn som fyller 8 år. Det blir trevligt att träffa hela gänget igen.

Förra helgen hade jag besök av min barndomsvän och det var underbart roligt. Tänk att vi lärde känna varann när vi var lika små som hennes dotter är nu och att vi inte tappat kontakten efter vägen. Dessutom känns det alltid som att jag pratat med henne igår. Så är det ju med vissa människor.

Vi åkte på tjejfest i Ersnäs där vi åt helt underbar mat som vi lagade tillsammans. Kavringsnittar med parmesancréme, bruschettas, kycklingfile med bönsalsa, piripirigratinerade räkor, laxrullar, lammfärsbiffar och det slutade inte där, många olika små förrätter som var galet goda. Sådant jag aldrig skulle laga hemma. Smakupplevelsen var helt underbar och sällskapet trevligt.

Veckan var vild. För mkt kvällsaktiviteter för min smak. Man vill ju hinna spendera tid med det bästa man har..

I helgen hade jag återigen besök av en barndomsvän och det var jättetrevligt såklart. Hon kom förbi oss här hemma och vi åt lite mat och drack baljvis med grönt thé.

Festinbjudningar bara dalar ner i mailboxen och det verkar som att jag ska kryssa mellan olika tillställningar under hösten! Nästa helg väntar fyndmarknad på arcus och jag längtar.

tisdag 19 oktober 2010

lyckeri lyckera

Jag begriper inte riktigt hur det gått till, men plötsligt så blåser veckorna förbi en likt bilar på autobahn. Jag är ju deltidsarbetslös och trodde nog att jag skulle ha ganska mkt tid över, det var också anledningen till att jag tog jag på mej diverse projekt. Plötsligt får jag vikariera till höger och vänster, leda flera körer och jobba två kvällar i veckan med sångundervisning. Någon frågade om jag kunde tänka mej att ta på mej nån pianoelev. Jag kontrade med att lägga benen på ryggen och springa till skogs. Inte riktigt, men nästan. Jag vill ju bara krama på min underbara son och stanna tiden!

Körerna och sången är ju roliga dock. Ibland får jag sådana kickar att jag knappt kan sova på hela natten. Billigt rus! :P

Idag sade en elev till mej att jag var den bästa musikläraren i hela världen. Ja, jag veet att det är skrytsamt att skriva det på sin blogg, men det struntar jag stort i. Jag blev ju så varm i hela hjärteroten att jag nästan sprack av lycka! Inte nog med det så fick jag också en kram av en annan pojke idag. Vilken dag! Sedan har jag sjungit med pensionärerna och den äldsta damen var 87 år. Måtte jag vara som henne vid den åldern! Hon fick mej att tänka, det är aldrig försent! Jag har iaf 53 år kvar till dess... En gång har jag spelat på krogen med en man som var 74 år. Han hade jazzat med Monica Z i sin ungdom. Det som är fräckt med musik är att ålder inte är relevant..

Auf wiedersehen!